:: wikimiki.org ::

Riksståthållare

Riksståthållare

Riksståthållare (no. rigsstatholder) var namnet på en ämbetsman, som enligt Norges grundlov av 4 november 1814 kunde utnämnas såsom chef för den norska regeringen i Kristiania. Grundlovens §§12, 13 och 15 stadgade härom, att kungen till riksståthållare kunde utse såväl en norrman som en svensk. Riksståthållaren hade såsom regeringens chef två röster, men när kungen var närvarande, upphörde hans funktion, och han blev endast den förste av statsråden. Hans Henric von Essen var den förste riksståthållaren (1814-1816). Hans efterträdare var Carl Mörner (1816-1818), Johan August Sandels (1818-1827) och Baltzar von Platen (1827-1829). På grund av den ovilja, som i Norge uppblossade mot svenskars innehavande av ämbetet, lämnades det obesatt till 1836, då till riksståthållare utnämndes norrmannen Herman Wedel Jarlsberg (1836-1840). Han efterträddes 1841 av Severin Løvenskiold, som 1856 nedlade ämbetet. Sedan stod det ledigt. 1859 års storting antog med 100 röster mot 2 ett beslut att upphäva riksståthållarämbetet, ett beslut, som av svenska riksdagen betraktades såsom ett anfall på unionen. Efter synnerligen hetsiga debatter beslöt riksdagen 1860 att hos kungen anhålla om en revision av riksakten och att han i sammanhang därmed ville avgöra riksståthållarskapets öde. Karl XV slet tvisten mellan Sverige och Norge så, att han vägrade sin sanktion på stortingets beslut, men också förklarade, att revisionsfrågan skulle tills vidare uppskjutas. Efter förnyat beslut av stortinget medgav Oskar II 1873, att riksståthållarämbetet upphävdes.

Se även

- Sverige-Norge Kategori:Sverige och Norge

Norska

Norska är ett germanskt språk som talas främst i Norge.

Klassificering

Norska är ett skandinaviskt språk i den germanska grenen av den indo-europeiska språkfamiljen. Norska har utvecklats från fornordiskan tillsammans med de övriga västnordiska språken, men har senare starkt påverkats av danskan och lågtyskan. Talad norska och talad svenska är tämligen lätt begripliga sinsemellan, detta gäller också norska och danska men i lite mindre grad. I gengäld är skriven norska (speciellt bokmål/riksmål) och danska mycket lika varandra.

Geografisk fördelning

Norska talas av omkring 4,5 miljoner i Norge, och av omkring en miljon utanför landet. Av dessa har omkring 4,3 miljoner språket som förstaspråk. Av de norsktalande utanför Norge är omkring 950 000 bosatta i Nordamerika.

Dialekter

Norskt talspråk är ur synkront perspektiv kännetecknat av relativt stora dialektala skillnader, speciellt i förhållande till folkmängden. Dessa skillnader kan bland annat förklaras av stora geografiska avstånd, och att fjällandskapet har begränsat kontakten mellan folk. Den starka ställningen som dialekterna har fått i modern tid, också i mer formella sammanhang är mer eller mindre unikt för Norge.

Två skriftspråk

Det finns två skriftspråksvarianter av det norska språket:
- bokmål/riksmål: skriftspråk starkt påverkat av danska på grund av 400 års danskt styre;
- nynorska: skriftspråk utvecklat av Ivar Aasen i mitten av 1800-talet baserat i huvudsak på västnorska dialekter, men numera mycket modifierat så att dagens nynorska ligger nära talspråket i Nordland och Troms och i kustområderna kring Telemark och Vestfold, samt talspråket i många städer utom i Oslo-regionen.

Externa länkar

- [http://www.nynorsk.no/ nynorsk.no - nyheter om nynorsk]
- [http://www.nm.no/ Noregs Mållag]
- [http://www.nynorsk.no/nmu Norsk Målungdom]
- [http://www.riksmalsforbundet.no Riksmålsförbundet] Kategori:Nordiska språk Kategori:Norska ja:ノルウェー語 ko:노르웨이어 zh-min-nan:Norge-gí

Norge

Norge är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på den Skandinaviska halvön. Förutom Sverige gränsar landet till Ryssland och Finland. De närbelägna öarna Svalbard och Jan Mayen står under norskt självstyre och betraktas som en del av kungadömet, medan Bouvetön i Atlanten och Peter I:s ö i Stilla havet är underordnade Norge men inte räknas som en del av riket. Norge har även gjort anspråk på Dronning Maud Land i Antarktis.

Historia

Huvudartikel: Norges historia Norge blev ett enat rike under 1000-talet och hade överhöghet över områden som Island, Grönland, Orkneyöarna, Hebriderna mm. Digerdöden innebar dock ett hårt slag och landet hamnade i skuggan av sina grannländer. Den ursprungliga norska kungasläkten och högadeln dog så småningom ut. Genom Kalmarunionen kom Norge under danskt inflytande. Under åren med Danmark förlorade Norge sina gamla territorier Bohuslän, Jämtland och Härjedalen. Napoleonkrigen, med Danmark som allierad med Frankrike, betydde slutet för danskarnas tid i Norge. Vid fredskongressen i Kiel i 1814 blev Norge överlämnat till Sverige. Kraftiga nationella protester resulterade emellertid i en norsk konstitution och valet av Kristian Fredrik till kung 17 maj 1814. Men den svenska kronprinsen, senare kungen Karl XIV Johan sade nej och Sverige attackerade Norge. Efter några veckors krig kapitulerade den norska armén och Norge blev tvungen att gå i personalunion med Sverige genom konventionen på Moss. Norge behöll dock sin nya grundlag med de förändringer som unionen krävde, och nationalförsamlingen Stortinget valde Karl XIII till norsk kung 4 november. Detta blev startskottet för stark politiskt och kulturell utveckling, och stora ekonomiska framgångar. Norge blev fullt självständig i 1905. På 1890-talet hade Norges olust med unionen ökad starkt. Att Sverige gång på gång nekat Norge att ha en egen utrikespolitik och ett eget konsulatväsen bidrog till detta. Det hela kulminerade med att Stortinget i 1905 beslutade att Oscar II inte längre kunde räknas som norsk kung: han ville inte ratificera Stortingets beslut. Många fruktade att krisen kunde sluta som i 1814, att Sverige igen skulde gå till krig mot Norge och som den starka parten kunde diktera en bitter fred. Förhandlingar i Karlstad mellan dom båda länders regeringar lyckades dock skapa ett fredligt slut på unionen. Norska tronan hade erbjudits dom svenska prinsarna, men alla tackade nej. Det blev istället Danmarks prins Carl som tackade ja och valdes till Haakon VII av Norge. 9 april 1940 började Tyskland sin attack mot Norge. Sänkandet av den tyska kryssaren Blücher i Oslofjorden gav kungafamiljen och regeringen tid att fly från Oslo. Städerna Molde, Elverum, Kristiansund, Steinkjer och Namsos skadades hårt i tyska bombattacker. Det tog 62 dagar för tyskarna att erövra Norge och därefter etablerade de en marionettregering med Vidkun Quisling som regeringschef. Kungen och den lagliga regeringen lyckades fly till Storbritannien. Då Tyskland kapitulerade 1945 befann sig 350 000 tyska soldater i Norge. Krigsdödade norrmän under de 5 åren beräknas till drygt 10 000, av dessa var 700 judar. 9000 norrmänn hadde suttit i tyska konsentrationsläger. Finnmark var den del av Norge som drabbats hårdast. Det flyende Wehrmacht brände byarna och förstörde 1944 och 1945 nästan all infrastruktur under sitt försök att rädda sig från Röda armén. Civilbefolkningen på nära 60 000 tvångsflyttades söderut. De 30 åren efter kriget präglades av en kraftig ekonomisk tillväxt. Erfarenheterna från andra världskriget medverkade starkt till att Norge valde sida i kalla kriget och var med att grunda NATO. Landet har i två folkomröstningar sagt nej till medlemskap i EU. I slutet av 1960-talet hittades olja i Nordsjön och inkomsterna därifrån har betytt mycket. Norge har i dag inga statsskulder. Landet är världens tredje största oljeexportör efter Saudiarabien och Ryssland. Statens petroleumsfond, den så kallade ”oljefonden”, är det oanvända överskottet från norska statens oljeinkomster. Fonden investerar i utländska aktier och obligationer. I november 2005 var värdet på 1 280 miljarder norska kronor.
Politik
Norge är en konstitutionell monarki med en parlamentariskt utsedd regering. Statschefens uppgifter inom det politiska systemet är främst ceremoniella. Den norska grundlagen från 1814 ger statschefen rätten att självständigt utnämna sin regering men sedan 1884, då parlamentarism infördes i Stortinget, har det blivit så att statsministern måste ha stöd i Stortinget. Formellt sett kan statschefen utnämna vem han vill som statsråd i regeringen men i praktiken utnämns statsråd efter förslag från statsministern. Det norska parlamentet, Stortinget, består av 169 ledamöter från år 2005, valda från 19 regioner, fylken. Valsystemet är proportionellt med val vart fjärde år. Stortinget består av Odelstinget och Lagtinget med något olika uppgifter. På regional och lokal nivå hålls också val var fjärde år, i regel två år före/efter valet till Stortinget. Den högsta förvaltningsdomstolen är Riksretten. Motsvarigheten till Högsta domstolen är Høyesterett. Norge leds 2005 av en koalitionsregering med Jens Stoltenberg (Arbeiderpartiet) som statsminister. Regeringen består av Arbeiderpartiet, Senterpartiet och Sosialistisk Venstre. Vid stortingsvalet 2005 fick Arbeiderpartiet 32.7%, Høyre 14.1%, Fremskrittspartiet 22.1%, Sosialistisk venstreparti 8.8%, Senterpartiet 6.5%, Kristelig folkeparti 6.8%, Venstre 5.9% samt övriga 3.1%.
Språk
Norge har två officiella språk. Bokmål (riksnorska) och nynorsk (nynorska). Samiska är minoritetsspråk i Finnmark. Bokmål/riksmål är baserad på den danske skrifttraditionen, som berodde på att danskt skriftspråk i senmedeltiden kom till att bli Norges officiella språk. Skillnaden mellan norska bokmål/riksmål är i dag inte så stor. Huvudförkämpen för en norsk skriftnormering var Knud Knudsen (1812-1895). Han ville ha en reglering «efter den almindeligste Udtale af Ordene i de Dannedes Mund». Äventyrssamlingarna till Asbjørnsen & Moe bidrog ytterligare till att norska ord kom in i skriftspråket. Detta språk blev i praktiken delat då riksmål officiellt skiftade namn till bokmål 1929. Målfolket (nynorsktalande) hade stort inflytande hos myndigheterna, detta resulterade i ett misslyckat försök att skapa "samnorska", ett enat skriftspråk. Dock var motståndet stort, då anpassningen först och främst var att nynorska ord skulle bli dominerande. Språkdebatten var som värst under åren 1955-1965. Nu är debatten så att säga död. Språken har sedan dess utvecklat sig, var sin väg, men bokmålet har ändå störst valfrihet och detta är det största hotet för nynorskan. Uppfinnaren av nynorska var Ivar Aasen, på den tiden kallades språket "landsmål". I Norge är det nu över 90 % av befolkningen som föredrar bokmål, men skolelever måste ändå lära sig båda språken. Den norska statstelevisionen, NRK, textar och sänder program med programledare på nynorska (25 % av sändningstiden skall nämligen vara på detta språk).
Adminstrativ indelning
NRK Norge är indelat i 19 fylken:
- Akershus
- Aust-Agder
- Buskerud
- Finnmark
- Hedmark
- Hordaland
- Møre og Romsdal
- Nordland
- Nord-Trøndelag
- Oppland
- Oslo
- Rogaland
- Sogn og Fjordane
- Sør-Trøndelag
- Telemark
- Troms
- Vest-Agder
- Vestfold
- Østfold.
Geografi
Huvudartikel: Norges geografi Den norska naturen är klippig och utmärks av fjordar, öar och glaciärer (Norges kust är 20 000 km lång, vilket är 10% längre än t.ex. USA:s kust). Norge gränsar till Sverige, Finland och Ryssland i öster och har kuster mot Skagerrak i söder, Nordsjön (Stora Fiskebanken) i sydväst, Norska havet i väst och Barents hav i norr. Norges högsta berg är Galdhøpiggen, omkring 2 469 meter. Ibland anges Glittertind som högre med en höjd på 2 472 meter, men då är istäcket inräknat, vilket ju varierar i tjocklek (själva berget når 2 452 meter). Norge har ett tempererat klimat längs med kusterna mycket tack vare Golfströmmen med strängare klimat i inlandet och subarktiskt klimat i norr.

Demografi

Norge har 4 577 457 (2004) invånare, varav ungefär en halv miljon bor i Oslos kommun. Omkring Oslo bor dock ungefär 1 miljon människor. Den största delen av Skandinaviens samisktalande minoritet bor i Norge. Folkmängden ökar med 0,4 procent per år (uppsk. juli 2004). Av invånarna är 50,5 procent kvinnor och 49,5 procent män. Uppdelat i ålder (2004): 0-14 år, 19,8 procent; 15-64 år, 65,4 procent och 65 år och äldre, 14,8 procent. När det gäller etniskt ursprung är den största delen av befolkningen nordisk eller nordgermansk medan en mindre del i norra delen av landet är samisk / finsk. Under de senaste åren har invandringen utgjort mer än hälften av befolkningstillväxten och en ökande andel av befolkningen är invandrare, 7,3 procent per 1 januari 2003. De största invandrargrupperna är svenskar, danskar och pakistanier.

Världsarv

I Norge belägna platser upptagna på UNESCO:s världsarvslista.
- 1979 - Urnes stavkyrka
- 1979 - Bryggen i Bergen
- 1980 - Bergsstaden Røros
- 1985 - Hällristningarna i Alta
- 2004 - Vegaöarna

Kultur

Kända norrmän

- Niels Henrik Abel - matematiskt geni
- Åge Aleksandersen - musiker "Mycket ljus och..."
- Roald Amundsen - först till sydpolen.
- Sverre Anker Ousdal - skådespelare
- Tone Bekkestad - meteorolog TV4
- Ole Bull - fiolspelare, kompositör
- Leif Eriksson - första europé i Amerika (år 1000)
- Tryggve Gran - skidtränare, sydpol med Scott, pilot.
- Edvard Grieg - kompositör
- Knut Hamsun - författare
- Morten Harket - sångare och kompositör i popgruppen A-ha
- Sonja Henie - konståkningsstjärna och skådespelerska i Hollywood
- Thor Heyerdahl - arkeolog och historiker, drivkraften bakom Kon-Tiki-projektet
- Ludvig Holberg- författare
- Henrik Ibsen - författare
- Trygve Lie - första generalsekreterare för Förenta Nationerna
- Edvard Munch - konstnär
- Lise Myhre - serietecknare, grundare till seriefiguren Nemi
- Fridtjof Nansen - äventyrare, forskare, diplomat
- Vidkun Quisling - nazist och förrädare under andra världskriget
- Aud Schønemann - skådespelerska, mest känd från TV som Marve Fleksnes mor
- Jon Skolmen - komiker, skådespelare
- Jahn Teigen - musiker
- Tordenskjold - sjömilitär under Stora nordiska kriget
- Liv Ullmann - skådespelerska
- Sigrid Undset - författare
- Rolv Wesenlund - komiker och skådespelare, mest känd från TV som Marve Fleksnes

Övrigt

- Högsta punkt: Galdhøpiggen 2 469 m
- Naturtillgångar: Koppar, zink, järn, petroleum, fisk
- Befolkningens medelålder: 37,7 år
- Religion: Evangelisk-luthersk tro 90 % (1990), frikyrkliga 2,5 %, katoliker 0,5 %

Areal

- Total yta: 385 155 km² varav
- Svalbard 61 020 km²
- Björnöya
- Jan Mayen 377 km²
- färskvatten 17 900 km²

Norska städer

- Oslo
- Bergen
- Trondheim
- Stavanger
- Kristiansand
- Drammen
- Tromsø
- Ålesund
- Hamar
- Lillehammer
- Elverum
- Molde
- Namsos : Efter antal invånare 2001

Norska öar efter areal

- Hinnøy
- Senja

Externa länkar

- [http://www.servicetorget.no Servicetorget.no]
- [http://www.ssb.no Statistisk Sentralbyrå]
- [http://www.europe-countries.com Europe Countries]
- [http://www.europe-atlas.com Europe Atlas] Kategori:Norge Kategori:Europas länder als:Norwegen [[got:

1814

Händelser

- 5 januari - Det danska fästet Glückstadt kapitulerar för svenskarna, varmed hela Holstein är i svenska händer, vilket ger en god utgångspunkt i fredsförhandlingarna.
- 14 januari - Fred sluts mellan Sverige och Danmark i Kiel. Sverige får Norge från Danmark, i utbyte mot svenska Pommern. Norrmännen vägrar acceptera fredsbestämmelserna.
- 17 maj - I protest mot fredsslutet väljer norrmännen den danske prinsen Kristian Fredrik till norsk kung och antar en ny norsk grundlag i Eidsvoll, ej accepterat av Sverige.
- 30 maj - Fred sluts mellan Sverige och Frankrike i Paris. Frankrikes kung Ludvig XVIII erkänner unionen mellan Sverige och Norge. Sverige avstår ön Guadeloupe till Frankrike.
- 26 juli
- Sveriges sista krig, det norska fälttåget, inleds, för att få norrmännen att gå med på unionsföreningen. Bland annat deltar arvfursten Oscar (I) som 15-årig överste.
- Svenska flottan besegrar den norska i sjöslaget vid Hvalöarna.
- 3 augusti - Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Lier.
- 5 augusti - Svenskarna besegras av norrmännen i slaget vid Midskog.
- 14 augusti
- Svenskarna besegrar norrmännen i slaget vid Kjölbergs bro.
- Konventionen i Moss sluts mellan Sverige och Norge. Svenskarna tvingar Kristian Fredrik att avgå och norrmännen att acceptera unionen. Därmed är Sveriges sista krig slut.
- 1 oktober - Wienkongressen inleds
- 4 november - Karl XIII väljs till kung av Norge. Där får han namnet Karl II (Karl I var Karl Knutsson (Bonde) 1449-1450).

Födda

- 16 januari - Henning Ludvig Hugo Hamilton, svensk statsman, militär och skriftställare.
- 27 januari - Eugène Viollet-le-Duc, fransk arkitekt.
- 30 mars - Michail Bakunin, rysk revolutionär och agitator.
- 19 juli - Samuel Colt, amerikansk uppfinnare och vapentillverkare.
- 13 augusti - Anders Jonas Ångström, svensk fysiker och astronom, spektraanalysens fader.
- 3 oktober - Hervé Faye, fransk astronom.
- 15 oktober - Michail Lermontov, rysk poet.
- 19 december - Jean Högqvist, svensk skådespelare.

Avlidna

- 26 februari - Johan Tobias Sergel, svensk tecknare och skulptör.
- 6 maj - Georg Joseph Vogler, tysk kompositör.
- Gustaf Mauritz Armfelt, svensk hovman, diplomat och kungagunstling.
- Samuel Hood (Sir), engelsk sjömilitär. Kategori:Årtal Kategori:1810-talet ko:1814년 ms:1814 simple:1814 th:พ.ศ. 2357

Hans Henric von Essen

Hans Henric von Essen, född 1755, död 1824, greve, militär; överste 1787, generalmajor 1795, överståthållare i Stockholm 1795-97, generalguvernör i Pommern 1800-09, fältmarskalk 1811, riksståthållare i Norge 1814-16, riksmarskalk 1816. Essen, Hans Henric Essen, Hans Henric Essen, Hans Henric Essen, Hans Henric

1816

Händelser

- 9 juli - Argentina blir självständigt från Spanien.
- 11 december - Indiana blir den 19:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- Borgholm på Öland får stadsprivilegium.
- Världens första ännu utkommande bergsvetenskapliga tidskrift, den svenska Jernkontorets annaler, börjar utges.
- Den svenska riksdagen antar en tulltaxa, som bland annat innehåller 350 importförbud.
- Kronprins Karl Johan ansluter Sverige till den heliga alliansen. Alla Europas monarker, förutom påven och sultanen, går med i alliansen.
- Samuel Owen provkör sin och Sveriges första ångbåt, Stockholmshäxan på Mälaren.
- Erik Gustaf Geijer och Arvid August Afzelius avslutar utgivningen av Svenska Folk-wisor från forntiden.
- Den första luftballongsfärden i Lappland företas.
- Staden Banjul grundas.

Födda

- 8 januari - Isak Georg Stenman, svensk författare.
- 7 februari - Jean-Frederic Frenet, fransk matematiker.
- 21 april - Charlotte Brontë, brittisk författare.
- 28 september - Johan Knutson, finlandssvensk målare.
- 28 oktober - Malwida von Meysenbug, tysk författare.
- 19 november - André Oscar Wallenberg, svensk bankir.
- Brita-Kajsa Karlsdotter.

Avlidna

- 6 februari - Henrik Gahn, svensk läkare.
- 14 februari - Rutger Macklean, svensk friherre, politiker och skiftesreformist.
- 5 juni - Giovanni Paisiello, Italiensk kompositör.
- 5 juli - Dorothy Jordan, irländsk skådespelare.
- 27 juli - Olof Tempelman, svensk arkitekt, professor vid Konstakademien från 1779.
- 29 augusti - Johann Hieronymus Schröter, tysk astronom.
- Pehr Hörberg, konstnär, målare.
- Sophie Piper, grevinna.
- Samuel Hood, viscount och engelsk amiral. Kategori:Årtal Kategori:1810-talet ko:1816년 ms:1816 simple:1816

1816

Händelser

Födda

Avlidna

Johan August Sandels

Johan August Sandels, född 1764, död 1831, svensk greve, militär, riksståthållare i Norge 1818-1827, fältmarskalk 1824. Deltog i finska kriget 1808-09, där han bl.a. segrade i slaget vid Virta bro.

Se även

- Johan Ludvig Runeberg: Sven Dufva
- Johan Ludvig Runeberg: Sandels Sandels, Johan August

1827

Händelser

- Laga skifte införs i Sverige och är en mildare variant av enskiftet, för att skiftet skall passa alla delar av landet. Härigenom förenas, såvitt det är möjligt, tidigare sammanblandade jordägor i sammanhängande områden. Det räcker att en bonde vill, för att det skall genomföras.
- Träskulpturen av Karl Knutsson (Bonde), Sveriges äldsta autentiska kungaporträtt, blir en del av Gripsholmssamlingen.
- Hälsoinrättningarna Karlberg och Mosebacke öppnas i Stockholm.
- Det kungliga lustslottet Rosendal på Djurgården i Stockholm står färdigt.
- Teknologiska institutet (sedermera Kungliga Tekniska Högskolan) i Stockholm invigs.
- Per Daniel Amadeus Atterbom avslutar sitt lyriska sagospel Lycksalighetens ö.
- Borås brinner ner till grunden för sista gången.
- Åbo brand förstör största delen av staden.

Födda

- 9 februari - William Dwight Whitney, amerikansk språkvetenskapsman, universitetslärare och indolog.
- 18 juni - Frans Gustaf Oscar, svensk prins, son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
- 16 augusti - Ernst Immanuel Bekker, tysk jurist.
- 22 augusti - Emil von Qvanten, finlandssvensk skald och publicist.
- 24 oktober - George Frederick Samuel Robinson, brittisk statsman.
- Pontus Fürstenberg, svensk konstmecenat.

Avlidna

- 17 februari - Johann Heinrich Pestalozzi, schweizisk pedagog och författare.
- 5 mars - Alessandro Volta, italiensk fysiker, uppfann den elektriska kondensatorn.
- 26 mars - Ludwig van Beethoven, tysk tonsättare.
- 8 augusti - George Canning, brittisk politiker, premiärminister april-augusti 1827. Kategori:Årtal Kategori:1820-talet ko:1827년 ms:1827 simple:1827

1827

Händelser

Födda

Avlidna

Norge

Historia

Demografi

Världsarv

I Norge belägna platser upptagna på UNESCO:s världsarvslista.
- 1979 - Urnes stavkyrka
- 1979 - Bryggen i Bergen
- 1980 - Bergsstaden Røros
- 1985 - Hällristningarna i Alta
- 2004 - Vegaöarna

Kultur

Kända norrmän

Övrigt

Areal

- Total yta: 385 155 km² varav
- Svalbard 61 020 km²
- Björnöya
- Jan Mayen 377 km²
- färskvatten 17 900 km²

Norska städer

- Oslo
- Bergen
- Trondheim
- Stavanger
- Kristiansand
- Drammen
- Tromsø
- Ålesund
- Hamar
- Lillehammer
- Elverum
- Molde
- Namsos : Efter antal invånare 2001

Norska öar efter areal

- Hinnøy
- Senja

Externa länkar

1836

Händelser

- 15 juni - Arkansas blir den 25:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- 4 augusti - De andra olympiska spelen i Ramlösa hålls, varefter tävlingen dör ut och försvinner samt glöms bort.
- Peter Wieselgren grundar sin första nykterhetsförening i Västerstad.
- Den moderata morgontidningen Nya Wermlands-Tidningen börjar utkomma.
- Med den nya "snellposten" skickas brev två gånger i veckan från Stockholm till Jönköping, där distributionen söderut förgrenas.

Födda

- 8 januari - Lawrence Alma-Tadema, brittisk målare.
- 31 mars - Hjalmar Palmstierna, svensk friherre, officer, politiker och ämbetsman.
- 31 maj - Jules Chéret, fransk konstnär.
- 17 juni - Claes Theodor Odhner, svensk riksarkivarie.
- 9 juli - Sofia av Nassau, svensk drottning, gift med Oscar II.
- 13 oktober - Lars Olsson Smith, svensk affärsidkare och brännvinsproducent, känd som Brännvinskungen.
- 15 oktober - James Tissot, fransk målare och illustratör.
- 18 november - William S. Gilbert, brittisk operettförfattare.
- Christoph Willers von Tiedemann, preussisk politiker.
- Carl Herslow, svensk liberal och tidningsman.

Avlidna

- 7 april - William Godwin, brittisk filosof, samhällskritiker och författare.
- 20 juni - Emmanuel Joseph Sieyès, fransk revolutionspolitiker och präst.
- 28 juni - James Madison, USA:s fjärde president.
- 23 juli - Jean Felix Gambart, fransk astronom. Kategori:Årtal Kategori:1830-talet ko:1836년 ms:1836 simple:1836 th:พ.ศ. 2379

1836

Händelser

Födda

Avlidna

1841

Händelser

- 18 juli - Peter II bestiger Brasiliens tron.
- De svenska exporttullarna på sågade trävaror tas bort.
- Den svenska styrelsen för allmänna väg- och vattenbyggnader grundas med anledning av utbyggnaden av vägnätet.
- Den moderata morgontidningen Barometern börjar utges i Kalmar.
- Ett förslag om tvåkammarriksdag antas som vilande av den svenska riksdagen.
- Studentsången Längtan till landet (Vintern rasat ut) komponeras av Otto Lindblad.
- Riksdagen beslutar att cellfängelser skall inrättas i hela Sverige.
- Det svenska stockstraffet avskaffas. Spö- och risstraff avskaffas som förvandlingsstraff för böter.
- Uppsala universitetsbiblioteks nya byggnad Carolina Rediviva tas i bruk.
- University of Michigan grundas.

Födda

- 19 februari - Elfrida Andrée, svensk kvinnlig pionjär inom kyrkomusik, Sveriges första kvinna i statlig tjänst.
- 25 februari - Pierre-Auguste Renoir, fransk målare och skulptör.
- 1 april - Knut Michaelson, svensk dramatisk författare och teaterchef.
- 22 juni - Niels Anders Bredal, dansk konstnär.
- 8 september - Carl Snoilsky, svensk greve, diplomat och skald. Ledamot av Svenska Akademien 1876.
- Antonín Dvořák, tjeckisk kompositör.
- 28 september - Georges Clemenceau, fransk politiker; konseljpresident 1906-1909 och 1917-1920.
- 1 oktober - Sophus Christian Munk Aars, norsk naturskildrare.
- 9 november - Edvard VII av England, kung av Storbritannien 1901-1910.
- 6 december - Frédéric Bazille, fransk målare, tidig impressionist.
- Olof Hammarsten, professor i medicinsk och fysiologisk kemi.

Avlidna

- 31 maj - George Green, brittisk matematiker och fysiker.
- 23 juni - Etienne Joseph Louis Garnier-Pagès, fransk politiker.
- 27 juli - Michail Lermontov, rysk poet.
- 14 november - Thomas Bruce, 7:e earl av Elgin, brittisk adelsman och diplomat. Kategori:Årtal Kategori:1840-talet ko:1841년 ms:1841

1856

Händelser

- 7 februari - Sveriges kronprins Karl (XV) blir vicekung av Norge.
- 5 mars - Sveriges första järnväg Örebro-Ervalla-Nora öppnas.
- 30 mars - Krimkriget slutar genom fördraget i Paris. Ryssland förbinder sig att inte befästa Åland.
- 16 april - Parisdeklarationen undertecknas av representanter för Storbritannien, Frankrike, Preussen, Ryssland, Sardinien, Osmanska riket och Österrike.
- 7 maj - Evangeliska Fosterlands Stiftelsen (EFS) grundas. Den välkomnar alla sorters människor och betonar tron och den lutherska bekännelsen starkt.
- 1 december - Järnvägslinjerna Malmö-Lund och Göteborg-Jonsered invigs. Detta är de första stambanorna i Sverige och är i trafik än idag.
- André Oscar Wallenberg grundar Stockholms Enskilda Bank, Sveriges första egentliga affärsbank.
- Under detta år och två år framåt införs tullfrihet på flera svenska jordbruksprodukter och tullinskränkningar på flera komsumtionsvaror. Import- och exportförbud upphävs på kvarvarande varor.
- Döderhultsvik får stadsprivilegium under namnet Oskarshamn.
- Det liberala Kristianstadsbladet grundas.
- Fredrika Bremer ger ut sin roman Hertha, vilken kommer att ha stor betydelse för den svenska jämställdhetspolitiken.
- Ett stort studentmöte hålls i Uppsala. Oscar I bjuder in studenterna till Drottningholm och yttrar att "Hädanefter är krig skandinaviska bröder emellan omöjligt".
- Det första svenska förslaget om begränsning av arbetstiden till tolv timmar avvisas.

Födda

- 29 januari - Vitalis Norström, svensk filosof och akademisk lärare.
- 8 mars - Bramwell Booth, brittisk frälsningssoldat och psalmförfattare, Frälsningsarméns general 1912–1929.
- 24 april - Philippe Pétain, fransk militär och politiker, fransk statschef 1940-1944.
- 6 maj
- Robert Edwin Peary, nordamerikansk mariningenjör och upptäcktsresande, upptäckte nordpolen.
- Sigmund Freud, österrikisk psykolog.
- 15 maj - L. Frank Baum, amerikansk författare.
- 6 juni - Gustaf Ranft, svensk skådespelare.
- 4 juli - William Tilghman, amerikansk sheriff.
- 5 juli - Hedworth Lambton, brittisk militär.
- 10 juli - Nikola Tesla, serbisk-amerikansk uppfinnare.
- 26 juli - George Bernard Shaw, irländsk författare och nobelpristagare.
- 15 augusti - Keir Hardie, brittisk politiker, den första partiledaren för Labour.
- 12 november - Karl Henrik Karlsson, svensk medeltidshistoriker.
- 29 november - Theobald von Bethmann Hollweg, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909-1917.
- 22 december - Frank Kellogg, amerikansk utrikesminister 1925-1929, mottagare av Nobels fredspris 1929.
- 25 december - Brandon Thomas, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
- 28 december - Woodrow Wilson, amerikansk president 1913-1921, nobelpristagare.

Avlidna

- 10 februari - William Henry Sleeman, brittisk militär (överste) och kolonialtjänsteman i Indien.
- 17 februari - Heinrich Heine, tysk författare.
- 20 juli - Emil Aarestrup, dansk skald och läkare.
- 29 juli - Robert Schumann, tysk romantisk tonsättare.
- 8 oktober - Théodore Chassériau, fransk historie- och porträttmålare, gravör.
- 4 november - Paul Delaroche, fransk konstnär. Kategori:Årtal Kategori:1850-talet ko:1856년 ms:1856 simple:1856 th:พ.ศ. 2399

1859

Händelser

- 14 februari - Oregon blir den 33:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.
- April - Konstnären Egron Lundgren återvänder till London.
- 8 juli - Karl XV blir kung av Sverige och Norge (i Norge under namnet Karl IV).
- Den liberala morgontidningen Göteborgs-Posten börjar utges.
- Karl XV samtycker till att avskaffa norska riksståthållarämbetet.
- Viktor Rydbergs Den siste atenaren utkommer.
- Svenska kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster.
- Amalia Ericsson uppfinner och börjar sälja Grännas berömda polkagrisar.
- Sophie Adlersparre och Rosalie Olivecrona grundar den svenska Tidskrift för hemmet, ett språkrör för olika kvinnofrågor.
- Stora teatern i Göteborg invigs under namnet Nya teatern.
- Bonniers börjar utge "Öreskrifter" för folket, vilket breddar det svenska bokläsandet.
- Stockholm får sitt första ångkök.
- Karl XII:s grav öppnas av Anders Fryxell.
- Stockholm inrättar kommunal renhållning.
- Judiska barn får tillåtelse att gå i svenska skolor.
- Charles Darwin publicerar sin skrift Om arternas uppkomst.
- Leksakstillverkaren Märklin grundas.

Födda

- 11 januari - George Nathaniel Curzon, brittisk politiker och statsvetare.
- 14 februari - Justus Hagman, svensk skådespelare.
- 17 februari - Johan Lindström Saxon, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.
- 18 februari - Svante Arrhenius, svensk fysiker och kemist, nobelpristagare.
- 2 maj - Jerome K. Jerome, brittisk författare.
- 22 maj - Arthur Conan Doyle, brittisk författare, Sherlock Holmes fader.
- 2 juli - Hjalmar Selander, svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.
- 6 juli - Verner von Heidenstam, författare och poet, ledamot av Svenska Akademien, nobelpristagare.
- 13 juli - Sidney Webb, brittisk socialistisk reformator.
- 4 augusti - Knut Hamsun, norsk författare, nobelpristagare.
- 14 september - Sir William Robert Robertson, brittisk fältmarskalk.
- 15 november - Oscar Bernadotte, svensk prins.
- 23 november - Billy the Kid, laglös amerikan.

Avlidna

- 28 januari - Carl Adolph Agardh, svensk teolog, matematiker, naturforskare, ledamot av Svenska akademien.
- 16 april - Alexis de Tocqueville, fransk politisk teoretiker och historiker.
- 5 maj - Johann Peter Gustav Lejeune Dirichlet, tysk matematiker.
- 6 maj - Alexander von Humboldt, tysk naturforskare.
- 8 juli - Oscar I, kung av Sverige och Norge 1844-1859.
- 20 november - Mountstuart Elphinstone, anglo-indisk statsman och hävdatecknare.
- 16 december - Wilhelm Grimm,tysk språk- och litteraturforskare, sagosamlare.
- 18 december - Wilhelm Gabriel Lagus, finländsk professor i allmän lagerfarenhet. Kategori:Årtal Kategori:1850-talet ko:1859년 ms:1859 simple:1859 th:พ.ศ. 2402

1860

Händelser

- 3 maj - Karl XV kröns i Stockholm med sin hustru Lovisa av Nederländerna.
- 5 augusti - Karl XV kröns i Trondheim med sin hustru.
- Oktober - Den första svenska dissenterlagen utfärdas. Svenska medborgare får rätt att gå ur statskyrkan och ingå i något annat, av staten godkänt, kristet samfund. Att stå helt utanför religiösa samfund tillåts dock inte, men det medför i alla fall en viss trosfrihet för svenska katoliker.
- Brännvinsbränning till husbehov förbjuds i Sverige.
- Det svenska passtvånget upphävs och människor kan nu resa fritt såväl inom som utom Sverige. Passfriheten gäller till 1917.
- Judar tillåts bosätta sig och äga fast egendom var de vill i hela Sverige.
- Strömsholms och Eskilstuna kanaler invigs.
- Nils Ericsson adlas och börjar skriva efternamnet med ett S, något som brodern John anser tyda på högfärd.
- Skarpskytterörelsen bildas av frivilliga krafter som ett komplement till det svenska försvaret.
- De svenska städerna börjar inrätta renhållningsverk.
- Emilie Flygare-Carlén utkommer med romanen Ett köpmanshus i skärgården.
- Den svenska riksdagen beslutar att inrätta seminarium för kvinnliga folkskollärare.
- Namnlösa sällskapet för vittra idrotter grundas.
- Etienne Lenoir bygger den första fungerande förbränningsmotorn.

Födda

- 11 januari - Aron Johansson, svensk arkitekt.
- 21 januari - Karl Staaff, svensk liberal politiker och advokat, partiledare för Liberala samlingspartiet 1907-1915, statsminister 1905-1906 och 1911-1914.
- 29 januari - Anton Tjechov, rysk författare.
- 2 februari - Bror Olsson, svensk skådespelare och teaterledare.
- 7 februari - Anna Norrie, svensk skådespelare och operettsångerska.
- 18 februari - Anders Zorn, svensk konstnär.
- 2 maj - Theodor Herzl, österrikisk-judisk journalist som blev grundaren av den moderna politiska sionismen.
- 9 maj - James Matthew Barrie, skotsk författare.
- 15 maj - Ellen Wilson, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
- 29 maj - Isaac Albéniz, spansk tonsättare.
- 7 juli - Gustav Mahler, österrikisk tonsättare och dirigent.
- 12 augusti - Klara Hitler, mor till Adolf Hitler.
- 22 augusti - Gustaf Fröding, svensk författare och poet.
- 13 september - John J Pershing, amerikansk general.
- 12 november - Ola Hansson, svensk poet, författare och journalist.
- 23 november - Hjalmar Branting, svensk statsminister 1920, 1921-1923 och 1924-1925.
- 8 december - Otto W. Zeidlitz, svensk präst, pedagog och esperantopionjär.
- 17 december - Carl Lindhagen, svensk jurist och politiker.
- August Strömberg - skomakare och spelman.

Avlidna

- 8 maj - Horace Hayman Wilson, anglo-indisk ämbetsman, universitetslärare, sanskritlärd.
- 24 juni - Jérôme Bonaparte, fransk militär och politiker, kung av Westfalen 1807-1813, bror till Napoleon Bonaparte.
- 12 oktober - Harry George Wakelyn Smith, brittisk koloniguvernör.
- 17 december - Desideria av Sverige, svensk drottning född Desirée Clary.
- 19 december - James Andrew Broun Ramsay, brittisk politiker, Earl of Dalhousie.
- Christian Gottlob Gmelin, kemist Kategori:Årtal Kategori:1860-talet ko:1860년 ms:1860 simple:1860 th:พ.ศ. 2403

Karl XV

Carl XV
Karl IV
Bild:Charles XV of Sweden.jpg

Regeringstid:	8 juli 1859-18 september 1872
Kröning, Sverige:	3 maj 1860
Kröning, Norge:	5 augusti 1860
Valspråk:	Land skall med lag byggas
Drottning:	Lovisa av Nederländerna (till 30 mars 1871)
Företrädare:	Oscar I
Efterträdare:	Oscar II
Födelsedag:	3 maj 1826
Födelseplats:	Stockholms slott
Dödsdag:	18 september 1872
Dödsplats:	Malmö
Begravningsplats:	Riddarholmskyrkan, Stockholm

Karl XV, Karl Ludvig Eugen, född 3 maj 1826, död 18 september 1872, kung av Sverige och Norge från 1859 (i Norge med regentnamnet Karl IV), hertig av Skåne. Son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg. Gift 19 juni 1850 med Lovisa av Nederländerna. Barn: #Lovisa, född 31 oktober 1851, g.m. Fredrik VIII av Danmark #Karl Oskar Vilhelm Fredrik, född 14 december 1852, död 13 mars 1854, hertig av Södermanland

Uppväxt och kronsprinstid

Karl XV, den sonson till Karl XIV Johan och kung Oskar I:s och Josefina av Leuchtenbergs äldste son, föddes den 3 maj 1826 på Stockholms slott och utnämndes vid döpelsen till hertig av Skåne. Som förste infödde ättling af det nyvalda konungahuset hälsades han med jubel redan vid sitt inträde i livet, och hans utveckling följdes med stort intresse i alla delar av landet. Tidigt fick han på resor åtfölja sina föräldrar; han var sin gamle farfaders synnerliga gunstling och gjorde sig snart känd för hurtighet och självrådighet. Hovets konvenans och etikett kunde han föga lida, och åtskilligt tvång av ädlare natur ville han lika litet underkasta sig. Hans uppfostran i exercis och bokliga idrotter anförtroddes åt goda lärare, bland dem de sedermera välbekanta professorerna Christopher Jacob Boström och F. F. Carlson. Akademiska föreläsningar åhörde han 1843 och 1845 vid Uppsala universitet samt våren 1844 i Kristiania. Agrén vid konstakademien genremålaren Lundqvist var prinsens ritlärare, och kapten Johan Christian Berger undervisade honom i akvarellmålning. På poetiskt sinne visade han tidiga prov och fann sig i synnerhet tilltalad av Pehr Henrik Lings "Asarne" och andra skaldeverk om fosterländska ämnen. Med snabb uppfattning förenade han livligt lynne och hyste snarare för låga än för höga tankar om sin person, ett karaktärsdrag, som alstrade inte bara hans tilldragande, öppna väsen, utan även den vårdslöshet, med vilken han ofta behandlade viktiga angelägenheter, och en brist på sedligt allvar, som stundom blev ödesdiger nog, både för honom själv och för de mål han tänkt uppnå. Midsommaraftonen 1841 erhöll han sin första officersfullmakt av farfadern. Efter faderns tronbcstigning 1844 kronprins valdes han samma år till kansler för de båda svenska universiteten och 1853 därjämte till kansler för Akademien för de fria konsterna. Inom svenska hären bar han underordnade befälstitlar vid Svea livgarde, Svea artilleriregemente och Kronprinsens husarregemente, tills han vid dem alla 1848 erhöll överstegrad. 1849 blev han generalmajor och generalfälttygmästare, 1853 generallöjtnant. Likartade befordringar kom honom samtidigt till del även inom norska armén. Med stor iver deltog